|
Springerklubbens Uppfödarstrategi
|
|
Springerklubbens fullmäktigemöte 2006 uppdrog åt huvudstyrelsen att arbeta fram en uppfödarstrategi och denna togs vid fullmäktige 2007. Den består av tre delar
För att kunna få uppfödarstrategin att fungera måste det tas fram olika verktyg. Vissa delar av strategin går att snabbt genomföra medan andra tar längre tid. Huvudstyrelsen har under arbetet med uppfödarstrategin blivit mer och mer stärkt i tron att det finns ett behov av att bredda avelsarbetet inom klubben och att strategin därigenom har en viktig uppgift att fylla. Vi konstaterar med tillfredsställelse att de grundläggande värderingar och tankar som ligger till grund för uppfödarstrategin har fått ett brett stöd bland uppfödare och medlemmar. Vid den uppfödar- och medlemsträff som genomfördes i Upplands Väsby den 20-21 januari 2007 så fick vi möjlighet att diskutera strategin och samla in synpunkter på förslaget som presenterades. Styrelsen har nu sammanställt de synpunkter som inkommit före och under träffen. Sammantaget kan vi även här konstatera att det konkreta innehållet i förslaget fått ett starkt stöd, men att flera pekar på vikten att strategin måste bygga på frivillighet, och att ”skall-krav” om möjligt skall undvikas. Flera pekar på risken att om kraven blir för hårda så riskerar vi splittra uppfödarkåren i klubben. Huvudstyrelsen menar att om inte uppfödarstrategin kan vinna bred acceptans så når vi inte det syfte och de mål som anges i uppfödarstrategin. Huvudstyrelsen har därför i sin revidering av uppfödarstrategin valt att där så är lämpligt byta ordet skall med bör. Samtidigt som huvudstyrelsen väljer frivillighetens väg så bör det betonas att det nuvarande regelverket för uppfödare, just bygger på frivillighet, men att det trots detta, inte i alla stycken har resulterat i en långsiktig och hållbar avel. Kanske är det så att arbetet, diskussionerna och uppmärksamheten kring uppfödarstrategin har skapat en medvetenhet och intresse för avelsarbetet som kan komma att ge resultat framöver, bl.a. i form av att de djur som används i avel har meriterats bredare än bara i utställningsringen. Huvudstyrelsen menar dock att Springerklubben har behov av att följa utvecklingen och säkerställa att avelsarbetet går i en riktning som anges i uppfödarstrategin. Vi föreslår därför att kombinerat med en uppfödarstrategi som bygger på frivillighet så skall klubben utvärdera avelsarbetet efter tre år i syfte att se att avelsarbetet går i rätt riktning. Utvärderingen om tre år får sedan ligga till grund för ytterligare en revidering av uppfödarstrategin. Utvärderingen skall särskilt titta på åldersdebuten för i avel använda hanar, antalet aktiva uppfödare som genomgått uppfödarutbildning, graden av en bredare meritering av avelsdjuren samt i vilken utsträckning uppfödarna aktivt utvärderar den egna uppfödningen. Springerklubbens Uppfödarstrategi Inledning Engelsk Springer Spaniel är i grunden en genuin jakthundsras. Springern skall vara en stark, glad och aktiv hund som skall arbeta i god kontakt tillsammans med sin förare. Det är just dessa egenskaper som gör en Engelsk Springer Spaniel populär både som jakthund och som en sportig familjehund. Vi, Springerklubben och DU som uppfödare har ett gemensamt arv att förvalta. Vi har ett ansvar för att bevara de rasspecifika egenskaper som ger Springern dess speciella karaktär och vara väl införstådd i sambandet mentalitet - funktion - exteriör. Vi måste med stor ödmjukhet vara medvetna om att det goda avelsresultat som under lång tid har byggts upp inom vår ras, mycket snabbt kan raseras om vi bedriver en oförsiktig avel som inte tar hänsyn till ovan nämnda samband. Vi måste därför ta vårt ansvar och bedriva ett målinriktat, långsiktigt och hållbart avelsarbete. Du håller nu i din hand ett förslag till en uppfödarstrategi. Det är viktigt att här slå fast att en uppfödarstrategi inte har något värde om den inte får ett starkt stöd inom klubben och då främst bland de aktiva uppfödarna. Huvudstyrelsen vill därför se arbetet med uppfödarstrategin som ett ständigt pågående och levande projekt som skall förändra och utveckla strategin över tiden. Vi vill också här betona vikten av att utvecklingen av uppfödarstrategin går hand i hand med utvecklingen av RAS (Rasspecifik AvelsStrategi) för Engelsk Springer Spaniel. Bakgrund Springerklubbens fullmäktigemöte 2006 beslutade uppdra åt huvudstyrelsen att arbeta fram en uppfödarstrategi. Bakgrunden till detta beslut är:
Syfte och Mål Springerklubbens huvudstyrelse har med detta som bakgrund utvecklat ett förslag till uppfödarstrategi. Huvudstyrelsen vill med denna strategi ge riktlinjer för en målinriktad, långsiktig och hållbar avel som ser till:
Målet med denna uppfödarstrategi är att strategin skall stödja och aktivt medverka till att vi i avelsarbetet inom rasen når gällande målsättningar och inriktningar i den Rasspecifika avelsstrategin för Engelsk Springer Spaniel, RAS. Uppfödarstrategins innehåll Klubbens viktigaste styrinstrument för att nå syftet med uppfödarstrategin är:
Strategin är delvis utformad som en ”varudeklaration”, dvs. vi vill ge valpköpare och uppfödarkollegor möjlighet att skaffa sig information om kennelns uppfödning och avelsdjur. Syftet med en ”varudeklaration” är att ge möjlighet att stödja de uppfödare som bedriver ett brett avelsarbete och att kunna informera om detta. Springerklubbens avelspolicy Till grund för Springerklubbens syn på avels- och uppfödararbete ligger Svenska Kennelklubbens grundregler, avelspolicy, genetiska hälsoprogram, FCI's Code of Breeder's Ethics samt Jordbruksverkets föreskrifter gällande avel. Springerklubbens kompletteringar till ovanstående:
Kommentar till den rekommenderade debutåldern för hane i aveln: En målmedveten, långsiktig och hållbar avel förutsätter att man har bra kunskap om och använder avelsdjur som har provats mentalt, jaktligt och exteriört. Huvudstyrelsen har tagit intryck av synpunkter om att senarelägga avelsdebuten till dess att hane uppnått ålder där man har möjlighet att pröva och utvärdera hanen mer än bara exteriört. Av erfarenhet vet vi att det inte går att göra en tillförlitlig fysisk och mental bedömning av hundars avelsvärde vid för ung ålder. Det är därför ur etisk synpunkt, och för rasens utveckling, mycket tveksamt att inte testa ett avelsdjur innan den sätts i avel. Per-Erik Sundgren pekar på det förhållandet att det finns skillnader vad gäller avelsdebut mellan olika rasgrupper. Generationsintervallet är tiden i år mellan det att föräldradjuret debuterar i avel till dess avkomman debuterar i avel. Generationsintervallet är för: Jakthundsraser ca. 5,5 år Brukshundsraser ca. 4,5 - 5 år Utställningsraser ca. 3 år. Springerklubbens krav för att vara med på Uppfödarlistan
Regler för Springerklubbens valpförmedling
Hjälpmedel För att förverkliga förslaget till uppfödarstrategi krävs att huvudstyrelsen tar fram nedanstående hjälpmedel som stöd för uppfödarna:
Årsgenomsnitt valpar Valpkull efter hane som passerar gränsen förmedlas ej. Detta innebär att en hane under sin livstid inte ska ha mer än 10% avkommor av den genomsnittliga årskullen valpar inom rasen. Detta beräknas på föregående 5 års registreringar. För 2018 års registreringar gäller 57 avkommor. Blanketter för utvärdering:
|