PRA är en förkortning av Progressiv Retinal Atrofi, vilket är ett samlingsnamn för ett flertal ärftliga näthinnesjukdomar som leder till blindhet.
Progressiv står för att sjukdomen inte dyker upp färdigutvecklad utan symptomen ökar efter hand. Synen försämras med tiden och till slut blir hunden helt blind.
Atrofi betyder förtvining och står för att blodådrorna i näthinnan förtunnas och förtvinar vilket gör att den fungerar sämre och sämre.

Hur upptäcks PRA
Oftast börjar det med att hunden får sämre mörkerseende s.k. "nattblindhet". Sjukdomen sprider sig sedan i ögat undan för undan. Pupillen blir större än normalt och till slut får hunden även svårt att se i dagsljus. Åldern när sjukdomen debuterar skiftar från 1 år till 7 år men undantag finns.

Diagnos
Idag finns det två metoder att tillgå för att upptäcka PRA hos en hund. ERG och Ophthalmoskopi. Båda utförs av veterinärer med särskild ögonkompetens. Med den vanligaste (Ophthalmoskopi) kan det vara svårt att se symptomen på PRA innan hunden är 3-4 år. Resultatet man får med denna undersökning håller i ett år, sedan måste man lysa om hunden om man t.ex. ska använda den till avel. Med ERG kan man upptäcka PRA på hunden innan den visar symtom. Här mäter man näthinnans respons på ljuset och jämför kurvorna med en hund som är frisk.

I dag finns det endast möjlighet att DNA-testa mot en form och det är PRA Cord 1. Detta görs genom svabbtest.

Ärftlighet
Enligt forskarna är det troliga att det finns flera olika former av PRA på vår ras. Vad detta innebär vet vi inte idag.

Arvsgången är recessiv, vilket innebär att båda föräldrarna måste vara anlagsbärare för att sjukdom skall uppkomma hos avkomman. Samma hund skulle alltså kunna vara fri från Cord 1, men anlagsbärare och/eller vara sjuk av en annan form av PRA.

Detta innebär att man inte kan sluta att ögonlysa sin hund innan parning (max 1 år innan parningstillfället) eftersom det kan finnas andra former av PRA och det finns också andra ögonsjukdomar som man kan se på en ögonlysning.